Den oreglerade Vindelälven är en av våra fyra svenska nationalälvar. Vindelälven har sina källflöden från fjällområdet närmast Norge och rinner genom hela Sorsele kommun – ett område över 8000 kvadratkilometer stort – och vidare till kusten. Det finns inte många bevarade fjällälvar i Sverige. Vindelälven är en av dessa, och dessutom den som är belägen längst i söder. Det gör att den har en unik karaktär.
Vindelälven varierar mellan lugna stråk, stora sel och vildsinta forsar. Byarna, som ligger likt ett pärlhalsband längs älven från Ammarnäs i nordväst, via Sorsele och till Gargnäs i sydöst, vittnar om älvens betydelse i gångna tider – som transportled och som källa till både mat och rekreation. Många av byarna längst Vindelälven har ett stort engagemang, och som besökare kan du ta del av det engagemanget – till exempel under några av festivalerna eller andra tillställningar som arrangeras av byföreningarna.
Under 1960-talet fanns det långt gångna planer att bygga ut Vindelälven för vattenkraft. Detta ledde till stora protester som omfattade artister, forskare och politiker från hela Sverige. Under tidigt 1970-tal skyddades Vindelälven i lag från att byggas ut.
Vindelälvsdalen är ett biosfärsområde utsett av UNESCOs Man and the biosphere-program. Ett biosfärreservat är ett område med höga kulturella och biologiska värden, som ska fungera som en modell för hur man jobbar med ekosystemtjänster och hållbar utveckling.
Kulturen
Vindelälvsdalen representerar en unik sammansmältning mellan samisk kultur och nybyggarkultur. Det har påverkat allt ifrån mattraditioner till konst och byggnader. Renskötseln är ett levande kulturarv, liksom de öppna odlingslandskapet. Längst delar av Vindelälven finns betesmarker, så kallade raningar. Det är ett sätt att hålla landskapet öppet, bevara den biologiska mångfalden och hålla vår historia levande. Den frusna älven används fortfarande som en flyttled av samerna – en av de längsta obrutna flyttlederna för boskap som man känner till i världen.
Vindelälven har varit oerhört viktig för de männniskor som lever och bor i älvdalen. Det finns 10 000 år gamla spår från människor i älvdalen. Älven, liksom andra vattendrag i kommunen, har varit en livsnerv för människorna som bor i området: en möjlighet att skaffa mat, rekreation och arbete.
Längst älven hittar du samiska boställen, fångstgropar från stenåldern – hål som använts för att jaga älg – och nybyggarnas timmerhus. Allt bär vittnesmål om det jobb som gjorts för att bo i och av den omgivande naturen. Det finns flera historiska lämningar längst älvdalen, föremål från jakt och jordbruk, skogsbruk och rennäring. Flera av dessa har restaurerats och bevarats för kommande generationer.
Naturen
Vindelälven är den sydligast belägna, oreglerade fjällälv. Det ger den en unik karaktär, som vi kan lära oss mycket av. Den flora som normalt tillhör kustlandskapet i norr hittar man nästan hela vägen upp i Vindelfjällen, och fjällfloran hittas längst Vindelälvens stränder långt ut mot kusten.
Genom att älven är oreglerad och har naturliga flöden och lågvatten finns här en fin biologisk mångfald, och dessutom vad som kallas en tydlig zonering – det vill säga att plantorna växer relativt vattenhöjden. Det ger älvdalen en speciell vegetation, en rik fauna och unika biologiska tillgångar, somliga är dessutom unika för området, som den storöring som bär namnet Ammarnäsöring. Hotade arter som flodpärlmussla, vildlax och utter finns också i Vindelälven. Tack vare detta åtnjuter Vindelådalen flera olika sorters skydd, det är till exempel ett Ramsarområde i likhet med andra våtmarker som det Stora Barriärrevet eller Everglades.
Här jobbar man med att behålla och återskapa värden som gått förlorade, och hållbar utveckling av de naturtillgångar som finns i Vindelådalen. Inom besöksnäringen innebär det att man bedriver turism på ett sätt som respekterar de biologiska och historiska värdena i området.